Och ja, när det har gått 6 år sedan man skrev början på ett manus så blir man nästan lite förvånad själv över hur man skrev och vad man hade tänkt. Min karaktär är en tjej på 15 år och boken börjar med att hon är ledsen för att hennes farmor har gått bort. Hon gråter, har ont i magen och snyftar väääldigt ofta. Bleh, det är så jag själv blir trött på hur jag skrivit det! Min historia som är så sjukt bra och så börjar den med en massa upprepningar.
Något annat som också är lite intressant är hur smart jag tyckte att jag var. Jag har, enbart i första kapitlet, hintat om tre saker som jag tänkte skulle vara viktiga sedan. Det första är en dolk och de andra två är namn. Ett namn för huvudpersonen som hon skulle kallas senare och ett namn på en viktig man i det andra universumet. Tror ni att NÅGON av de här sakerna kommer med senare? Ja, faktiskt så är dolken med! Men det är nog enbart för att andra manuset har arbetsnamnet Drakdolken. Men namnen, nehepp, de hade jag nog glömt redan när jag skrev kapitel 2!
Så här såg en av de mest attackerade sidorna ut, ber om ursäkt för att bilden är lite dålig. Det är bra att jag kan vara kritisk till mitt eget skrivande i alla fall. Nu återstår bara 13 kapitel till och att det faktiskt ska ändras i datorn också. Men som det ser ut nu så kan jag nog hålla mitt löfte om att ha första manuset redigerat innan sommaren är slut.
================================================================
Läs mer om mig under fliken "Om mig" och lämna gärna en kommentar!
Följ även bloggen på instagram, @elinasbokliv , eller bloglovin, @elinacomstedt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar