söndag 22 april 2018

Farväl

Det här kommer att bli mitt sista inlägg här på bloggen och det är dags att säga hejdå. Som ni kunde läsa i det här inlägget så har jag valt att lägga ner bloggen då jag har känt väldigt länge att jag inte längre tycker att det är kul. Jag ska ta tiden till att fokusera på det jag känner att jag vill göra just nu och hoppas på att jag ändå någon gång får tillbaka läslusten igen.

Jag har dock bestämt mig för att jag iaf för tillfället kommer att behålla min Instagram, Elinas bokliv. Där kommer jag att lägga upp bilder helt enkelt när jag känner för det och inte något bestämt antal i veckan eller så. Jag kommer även att fortsätta att läsa lite bloggar ibland, så någon kommentar kanske poppar in hos er :)

Kanske ses vi på någon bokmässa, annars så önskar jag er alla ett bra bokår och många bra läsupplevelser!




Dit du inte går gå

Innan jag avslutar bloggen ville jag ändå skriva lite om Dit du inte får gå av Emil Haskett. Boken är ändå ett rec-ex som jag fått av författaren och jag har hittills läst 268sid (74%).

I staden där du bor finns ett förbjudet område där dina fantasier och farhågor kan besannas. I stadsdelen har tid och rum lösts upp och vad som helst kan hända. Har du en gång gått dit kommer platsen alltid att hemsöka dig.

Genom staden rinner Mörkån vidare in i Gamla stans slingrande kullerstensgränder. Ungdomarna Anna, Felicia, Anders, Tim och Markus har fått lära sig att undvika stadsdelen. De har hört historier om sagoväsen, spöken, prostituerade och mördare, men även om äventyr, sexuell frigörelse och kärlek. Deras föräldrar får något märkligt i blicken när området nämns. En pappa tar sig för halsen och blundar som om något gör ont, en mamma sitter med ett frånvarande leende som inte ser friskt ut. Lockade av den förbjudna platsen går ungdomarna ändå dit. Några kommer att hitta vad de söker. Andra kommer att råka illa ut.

Dit du inte får gå är den första delen i en Urban fantasyserie med fristående berättelser kring Mörkån. I boken blandas magi och socialrealism. Den riktar sig till äldre ungdomar och vuxna.

Efter en mycket seg start (pga bristande läslust) så kom jag äntligen igång med boken den här helgen och wow! Sidorna bara flög förbi på den lilla tiden som jag har haft att läsa på. Jag älskar blandningen av gammalt och nytt. Än så länge har jag lite frågor som jag hoppas kommer besvaras innan den är slut.

Varje kapitel har olika huvudpersoner och vi hoppar i början mellan de fem ungdomarna. Längre in i boken kan ibland någon förälder vara berättaren, men de flesta kapitel tillhör de unga. Gamla stan är verkligen ett eget levande väsen där du bara får vara om du hör hemma där. Emil bygger verkligen upp en fantastisk berättelse om de här ungdomarna och deras äventyr, men även om föräldrarna som alla också varit där när de varit unga.

Än så länge så har jag faktiskt inte ens en favoritkaraktär, alla har sina fördelar och nackdelar. De beter sig ganska ologiskt ibland om det inte varit för själva berättelsen kring Gamla stan som byggs upp omkring dem.

Även om jag inte läst klart den, så älskar jag den hittills! Läs den om du vill ha spänning, lite mysterier och gammal folktro!



Vinnare i utlottningen

Jag har haft en liten utlottning här på bloggen igen, men det verkar inte som om jag har så många läsare som gillar poesi!

 

Vinnaren är i alla fall Michaela Larsson! Grattis till vinsten och jag hoppas att du ska gilla dem!!



torsdag 19 april 2018

Sherlock Holmes

Från Apart förlag har jag åter igen fått en Sherlock Holmes. Den här gången var det De fyras tecken av Arthur Conan Doyle, bearbetad av Ian Edginton och tecknad av I. N. J. Culbard.

Året var 1887 när Arthur Conan Doyle debuterade som roman­författare. Berättelsen hette En studie i rött och presenterade den konsulterande privatdetektiven Sherlock Holmes och hans följeslagare doktor Watson.Conan Doyle utvecklade sin huvudperson.

I första boken hade Sherlock Holmes varit självupptagen och ständigt sökt efter uppmärksamhet. I den nya romanen, som fick titeln De fyras tecken, hade han mognat och blivit några år äldre. Även Conan Doyle hade mognat, det här var en mer genomarbetad roman. Det var snabbläst, modernt och samtida, men ändå ett starkt äventyr av klassiskt slag.

Baksidetexten säger inte så mycket om bokens handling tyvärr, men självklart är det ett mysterium som måste lösas och Holmes kopplar ihop trådarna. En ung kvinna har fått en vacker pärla en gång per år i 6års tid, på exakt samma datum som hennes far försvann. Nu har hon fått ett mystiskt meddelande om att en person vill mötas.

Lite mord, fängslande jakter och lite kärlek fyller den här boken. Den är lättläst men ändå väldigt spännande. Jag gillar mysteriet och även om det inte går att ligga före Holmes (då man på bilderna helt enkelt inte kan se allt som han sedan tar upp i sitt resonemang) så är det ändå väldigt roligt att försöka.

Precis som förra gången stör jag mig lite på hans extremt stora haka, men det är ändå något man kan ha överseende med. Jag har lite svårare dock för romantiseringen av knark som boken har.

Men boken är verkligen fin, spännande och jag rekommenderar alla som vill försöka sig på en Sherlock Holmes historia att läsa den!

Kolla in här för att köpa den och använd koden BOKLIV för att få rabatt!!


tisdag 17 april 2018

En sekund i taget

I en värld där du som ung tonåring är den enda som lever, vad hade du gjort då? I Sofia NordinEn sekund i taget är det precis vad som händer.

"Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig.

Det finns faktiskt ingen. Alla är döda.

Mamma är död. Pappa är död. Min lillebror Ludvig är död. Och förmodligen alla andra också.

Elektriciteten är borta och det är så mörkt i trapphuset att jag inte ser var jag sätter fötterna, men jag springer ändå, bort. Stegen ekar mot väggarna. 'Ditt fel', ekar de. 'Ditt fel'. 'Nej, stanna'."

Så börjar Sofia Nordins tredje ungdomsroman. En gripande, otäck och väldigt intressant berättelse om Hedvig, vars hela familj dött i en mystisk feber. Hon lämnar lägenheten, vet inte om det finns några fler människor kvar i världen eller om hon är helt ensam kvar. På gatorna ligger det döda människor överallt, det är alldeles tyst.

Hedvig är helt ensam kvar och springer utan mål från sin lägenhet. Utanför ligger det folk överallt. Alla fick feber. Alla dog. Utom Hedvig.

Det här är en serie som "alla borde ha läst", så jag tyckte att det var dags att plocka upp den nu. Jag lyssnade på den som ljudbok, den var 5h 24min lång och lästes av Disa Östrand. Jag gillar iden och Sofia låter Hedvig ha helt normala tankar, fastän världen har gått under. Hon låter sina karaktärer vara fega, rädda, förvirrade och ibland även lite glada.

Dock så känner jag att jag var lite för gammal för den. För min del så tyckte jag ibland att karaktärerna var lite barnsliga och borde skärpa till sig, tills jag minns att de är ca 14 år. Det är inte så lätt att ta hand om sig själv när man är 14 och hela världen har slutat att fungera.

Jag skulle absolut rekommendera den här till en lite yngre publik som vill ha spänning och tonårsrelationer, för spännande var den absolut.


måndag 16 april 2018

Att dö väl

Att dö väl är en novell skriven av Eva Holmquist och Oskar Källner. Jag lyssnade på den som ljudbok och den var 2h 36min lång och lästes av Simon Väderklint.

(Att dö väl) Den uppmaningen möttes deltagarna i Steampunkfestivalen sommaren 2014 av. De som hittade på de två mest fantasifulla dödssätten skulle få bli dödade just så, i en science fiction-novell som skulle skrivas av Eva Holmquist och Oskar Källner. Detta är resultatet.

Mänskligheten står inför utrotning. Grendlarna, en ras av ostoppbara krigsmaskiner, förtär värld efter värld. Hanna, en ung djurtämjare, och Alina, en av kolonialmaktens främsta exobiologer, kastas rakt in i ett uppdrag som kommer att avgöra hela mänsklighetens framtid.

Och ja, vilka sätt att dö på alltså! Men väldigt coolt att få "dö" i en novell på det här sättet!

Att dö väl är en actionpackad novell som får in mycket historia i sitt korta format. Man får lära känna huvudpersonerna genom att de har pov i varannan del och där varvas även nutid och dåtid för att skapa levande karaktärer.

Det är två väldigt olika karaktärer som tvingas tillsammans för att försöka rädda mänskligheten. Det enda de har gemensamt är deras passion för sina respektive område. De slängs in i en militärvärld som de inte alls är vana vid och måste kämpa till sina sista andetag för att rädda de människor som de älskar.

Det här var en väldigt bra novell och de fick verkligen in en hel historia i ett så kort format! Jag rekommenderar den till alla som vill läsa lite bra sci-fi!


söndag 15 april 2018

Hej på er!

Oj vilken vecka det har varit. Idag är det första dagen sedan förra söndagen som jag överhuvudtaget sitter vid min dator. Det är lite segt faktiskt. Men under de här dagarna har jag funderat väldig mycket och kommit fram till en väldigt viktig grej.

Jag har bestämt mig för att lägga ner Elinas bokliv.

För de som inte umgås med mig varje dag så kan jag verkligen se att de här kan vara en liten chock, men det är något jag har funderat över ganska länge nu. Jag har insett att jag de senaste månaderna inte läser för att jag gillar det (även om böckerna ibland varit superbra!) utan för att jag måste ha några recensioner att skriva om på bloggen. Jag är i en period där jag inte riktigt känner för att läsa. Jag vill spela spel, både på vår Nintendo Switch och på datorn, jag vill skriva på en ny idé som jag har utan att känna att jag måste dela med mig på bloggen för att den inte ska glömmas bort, jag vill börja träna regelbundet och jag vill börja programmera på min appidé som jag har.

Sanningen är att läsning och bloggen tar väldigt mycket tid för mig och det vill jag inte just nu. Bloggen startades 1 dec 2011, så den har varit igång i lite över 7år nu och jag känner mig ganska nöjd med det.

Det kommer fortfarande att komma upp några inlägg till. Jag har ju en utlottning igång som avslutas nästa lördag och några recensioner som ska publiceras.

Det har varit väldigt roligt och jag hoppas att jag i sinom tid kommer att vilja läsa alla böcker som jag har här hemma. Jag kommer nog fortsätta att läsa bloggar till en viss nivå, jag har ju min bloglovin' kvar och där jag kommer att kolla in ibland.




söndag 8 april 2018

Bokrecension och utlottning

Något av det som jag läser minst, är nog poesi. Jag har aldrig riktigt förstått mig på det. Men i höstas när jag intervjuade EliSophie så fick jag hennes poesibok MITT NAMN ÄR.

Boken är 40 sidor lång och består av ett antal dikter med en feministisk ton. Även om jag aldrig läser poesi så gillade jag EliSophies texter. De var lätta att ta till sig även för en nybörjare som jag.

Jag gillade speciellt en som heter HÅRFÄRG. Och ja, alla texterna är skrivna med versaler. Det är dock inget som stör läsningen och jag är ganska säker på att det helt enkelt är så det ska vara när man läser de här dikterna.

Så är du intresserad av lite spännande ny poesi så är det här helt klart den lilla boken för dig!


Utlottning

Nu är det också så att jag har tänkt att lotta ut både MITT NAMN ÄR och boken Vilket bra mörker till en lycklig vinnare! EliSophie har en text med i Vilket bra mörker och båda böckerna är signerade.


Lämna en kommentar om varför du skulle vilja vinna de här böckerna och en mail (eller liknande) så jag kan komma i kontakt med dig om du vinner! 

Dragningen kommer att ske lördagen den 21 april, så sista chansen att anmäla sig är kl 12.00 samma dag. 



fredag 6 april 2018

Helgfrågan v.14


Den här veckan frågar Mia om vilken typ av läsare jag är? Mitt svar blir nästan samma som Mias, jag läser väldigt långsamt. Så, om jag får en riktigt bra bok som jag inte kan slita mig ifrån, så är det ett dygn eller två som försvinner och inte bara några timmar. Men det är ganska skönt att försvinna så också ibland.

Det är även därför det är så skönt att kunna lyssna på ljudböcker nu också, då känner jag att jag kommer någonstans och inte bara kämpar med samma bok i evigheter. Nu har jag varit sjuk i veckan och inget har blivit läst då jag bara får ont i huvudet av det, men jag hoppas att jag ska kunna läsa massor i helgen!

Bonusfrågan: Vad längtar du efter just nu?
Just nu vill jag bli frisk, få tillbaka min läslust och min blogglust (som tyvärr har dalat lite de senaste veckorna).

Nu blir det faktiskt att krypa upp i soffan och läsa/vila lite. Ha en fantastisk helg allihopa!



onsdag 4 april 2018

Författarintervju - Dan Fränkel

Du har gett ut 4 böcker, kan du välja 2 och berätta lite om dem?
De första böckerna var fackböcker om ledarskap, något jag jobbat en del med. Sedan skrev jag ”Pytt i panna över ett avslutat sextiotal.” Man kan beskriva den som en roman om ungdomars relationer och drömmar. Den utspelar sig i den där mytomspunna tiden runt 1970, då jag själv var ung. Jag har velat berätta om hur Sverige förändrades de här åren. Vi var ju fortfarande ett land med ena benet i det gamla bondesamhället men nu kom en ungdomsgeneration som ifrågasatte allt. Samtidigt finns där en annan historia som jag burit med mig hela livet, om en svensk hederskultur som drabbar en av bokens karaktärer hårt. Det gick lätt att skriva när jag insåg att dessa bägge berättelser rymdes i samma bok.

Den andra romanen heter ”Brevbärarens sista möte.” Den utgår från ett verkligt fall, brevbäraren Bosse Jansson som försvann spårlöst 1976. Det är en historia som intresserat många genom åren, bl.a. finns en P1-dokumentär med titeln ”Brevbäraren som försvann” från 2014 (finns på SR Play). På Flashback pågår en ändlös tråd med samma namn. För mig är det lite speciellt, jag kände honom själv och har aldrig kunnat sluta grubbla över vad som kan ha hänt. Jag gör inte anspråk på att berätta sanningen men efter allt vad vi vet kan det mycket väl ha gått till så här när han försvann. Till formen är boken en agentthriller från det kalla kriget men jag ser den som en roman om en mycket ensam människa som dras in i något som skulle kunna hända vem som helst av oss, under vissa betingelser. Boken handlar ganska mycket om det kommunistiska Albanien som är okänt för de flesta idag.

När började du skriva på det första manuset och hur lång tid tog det innan den blev klar?
Man kan säga att jag skrev boken på tre månader men man kan också säga att det tog mig fyrtio år att skriva den. Så länge hade de här historierna funnits med mig.

Kan du berätta lite om hur din process ser ut när du skriver?
Det har varit olika, för olika böcker. ”Pytt i panna” gick som sagt fort att skriva, eftersom jag redan hade hela historien klar för mig. Den jag jobbar på nu går betydligt långsammare. Jag vet inte riktigt vad som ska hända, jag prövar mig fram, tar ett försiktigt steg i taget. Det är som att gå på tunn is, brukar jag säga. Det finns författare som gör noggranna synopsis innan de börjar. De målar upp scen för scen, dess syfte, vilka som är med, vad som ska hända osv. Det funkar inte alls för mig. Ibland känns det som att det inte ens är jag som bestämmer vad som ska hända. Mina karaktärer gör saker som jag inte visste att de skulle göra och jag förstår inte varför. Jag låter dem bestämma, tänker att de vet väl ändå bäst. Det där tycker jag är en av de mest fascinerande sakerna med skrivandet.

Har du några speciella teman som du kommer tillbaka till i dina böcker?
Det har blivit så att bägge böckerna utspelar sig i samma tid och handlar om politiskt engagerade ungdomar. Kanske inte så konstigt med tanke på min egen bakgrund. Den boken jag jobbar på nu börjar där men följer några personer framåt till nutid. Sen får det nog vara färdigt med sjuttiotalet!
Man kan säga att alla böckerna handlar om hur individen påverkas av – i vissa fall blir ett offer för – politiska skeenden i omvärlden.

Vilken av böckerna har fått mest uppmärksamhet och varför tror du att det blev diskussioner just runt den?
Den bok som sålt bäst heter ”Ledning handlar om människor.” Den kom 2004 men jag tror att många chefer fortfarande skulle ha nytta av att läsa den. Den poängterar att ledarskap mer handlar om att vara en inkännande människa än metoder som man lärt sig på kurser.
”Brevbäraren” har fått beröm för att vara spännande och har uppmärksammats eftersom det är en historia som många känner till. Det är speciellt roligt att många som kände Jansson har hört av sig och tyckt att den är bra.

När på dygnet får du mest gjort och var skriver du helst?
När jag skrev de första böckerna jobbade jag fortfarande. Då skrev jag när som helst och överallt. Nu är jag pensionär och mycket mer strukturerad. Jag sitter hemma och skriver hela förmiddagen, sedan går jag och tränar på eftermiddagen.
Bredvid sängen har jag en anteckningsbok. Ofta kommer bra idéer just innan jag ska somna, då måste jag tända ljuset och anteckna (inte alltid uppskattat av hustrun).

Vad är det bästa/sämsta med att skriva och vara författare?
Att få skapa ett eget universum! Det är bara jag som bestämmer över de här personerna, jag kan ta livet av dem när jag vill eller låta dem få ha lite sex när jag känner för det. Men den kreativa processen kan vara jobbig också. Man lever med personerna dygnet runt, har dem ständigt med sig. Andra kan störa sig på att jag verkar så frånvarande ibland men då kanske jag funderar på en formulering eller iakttar en persons klädsel eller sätt att röra sig.
En annan jobbig sak är när det händer något jobbigt i boken. Då kan jag gå omkring och vara ledsen eller arg i flera dagar.
I början tyckte jag att det var läskigt att någon annan skulle läsa det jag skrivit. Tänk om de inte gillar min baby! Men nu tycker jag att bland det bästa är att få synpunkter från läsare. Ofta kan de läsa in sånt som jag inte alls tänkt mig. Läsare är aldrig elaka men konstruktiv kritik är alltid värdefullt.
En annan rolig sak med skrivandet är research. Numera gör man kanske det mesta via nätet men det händer att jag kontaktar folk och ber att få intervjua.

Vad har du för drömmar och mål för ditt författarskap?
Gärna rik och berömd. Fast i väntan på det vill jag fortsätta att skriva och berätta om sånt som jag tycker är viktigt. Om en eller annan läsare också uppskattat det jag skrivit är det ännu bättre.

Från releasfesten
Hur ser det ut framåt? Har du några nya projekt på g?
Jag skriver på en bok nu. Mitt mål är att en första version ska vara klar detta år, sen tar det väl minst ett halvår att redigera och skriva om. Här bloggar jag om arbetet med boken.

Och till sist, vad är ditt bästa råd till någon som vill bli författare?
Det är ingen skillnad från andra kreativa sysslor som att måla eller spela: ju mer man övar, desto bättre blir man!
Kan varmt rekommendera skrivarkurser, man har alltid mer att lära sig. Jag har också haft stor glädje av FB-gruppen ”Författare på Facebook” där vi kan utbyta tips, be varandra om råd och synpunkter, mm.
Var inte rädd för kritik, lyssna noga på andra men i slutändan bestämmer du själv vad som ska stå.
Ha inte för bråttom. När du tycker att du är klar med ditt alster ska du lägga undan det, låta det ligga ett tag och sen gå igenom det, kritiskt. Jag lovar: det kan bli bättre.

Dan hälsar att man just nu kan köpa hans böcker för reapris direkt av honom,se hemsidan.


måndag 2 april 2018

Läst i mars och ser fram emot i April

När det kom till läsning så har mars varit en fasansfull månad. Jag har verkligen inte känt för att läsa och har hellre spelat spel, lekt med bloggen eller kollat på tv-serier. Jag hoppas att jag kommer ur den här fasen snart.

Det blev inte en enda bok läst, men däremot så hann jag med 3 ljudböcker. Eller 2 böcker och 1 novell om man ska vara petig.

Äntligen lyssnade jag klart på Stjärndamm av Lars Wilderäng. Även om jag tycker att den var bra, så var det inget som slog första boken i den serien.


The Ship of the Dead av Rick Riordan var bok nr 2 och novellen Att dö väl av Eva Holmquist och Oskar Källner.

 


I april fortsätter jag med Dit du inte får gå av Emil Haskett och efter det så kommer jag att hugga in på Children of Blood and Bone av Tomi Adeyemi.

 


Hur har din läsmånad varit? Har du några spännande böcker planerade för april?