Det här är ett inlägg i samarbete med Print In Baltic
Din andra bok, Bad Reputation, släpps i september, kan du berätta lite om den?
Den handlar om några kvinnor som återförenar sitt gamla punkband från tonåren. Simone drabbas av en personlig systemkollaps och flyr till föräldrahemmet på västkusten. Här startar hon om sitt liv på noll samma år som hon fyller femtio och försöker hitta tillbaka till det liv hon vill ha. Min debutroman ”En brasiliansk, med svans” handlade om att bryta utanförskap. Den här romanen handlar om att bryta innanförskap – att våga gå emot konventionerna och göra det som känns rätt. Vi har så många uppfattningar om vad som är ”rätt” och jag tycker det är roligt att utmana tanken om vad femtioåriga kvinnor får göra. Den där femtonåringen finns i oss, om vi bara letar.
När började du skriva på ditt första manus och hur lång tid tog det innan det blev klart?
Jag började skriva på flera olika manus i början av 2000-talet, men det var inte förrän jag bestämde mig för att det skulle bli en bok som jag satte ner foten, sa upp mig från jobbet 2015 och slutförde det som sedan blev min debutroman. Så svaret är: 2004 och elva år. Fast jag har ännu tidigare manus som inte är klara.
Du ger ut dina böcker på Belletrist Publishing, ett förlag som beskriver sig själva som "Ett idédrivet förlag som vill bryta mönster". Vad fick dig att välja just den vägen i ditt författande?
Jag skickade mitt debutmanus till några förlag som jag gärna ville jobba med, men blev refuserad – ett par av förlagen var intresserade, men det blev ändå inget. Jag var över femtio år och kände inte att jag ville spendera flera år med att gå och vänta på att bli antagen, så jag startade eget förlag: Belletrist Publishing. Det är alltså jag och mitt team som är idédrivna och vill bryta mönster. Vi kommer också ge ut andra författare som jag tittar på just nu. Inriktningen på förlaget är viktig, eftersom vi har ambitionen att bidra till ett öppnare samhälle.
Kan du berätta lite om hur din process ser ut när du skriver?
Min debutroman skrev jag på när jag hade tid – ofta när min man åkte till Skåne med barnen och jag kunde stänga in mig och bara skriva – och den fick blomma ut precis hur som helst. Jag hade ingen plan utan karaktärerna hittade vägen allt eftersom. Sedan blev det mycket redigering när den skulle bli en roman. Den här senaste gången tänkte jag ut handlingen och skrev ett detaljerat synopsis innan jag började för att jag skulle skriva mer ”rätt” från början, vad gäller dramaturgi, etc. Men det ledde till att jag fick skrivkramp. Jag hade ju redan bestämt allt som skulle hända och hur karaktärerna skulle utvecklas, så karaktärerna fick inget eget liv alls. Först när jag struntade i synopsis levde de upp. Alla som skriver fungerar olika, men för mig handlar skrivandet inte i första hand om teknik och modeller utan om att själv ”leva” karaktärerna; om autenticitet, språk, känslor och en massa andra saker. Så jag får nog vänja mig vid att redigera en hel del i efterhand. Därför är samarbetet med redaktör oerhört viktigt – någon som kan det jag inte kan.
Har du några speciella teman som du kommer tillbaka till i dina böcker, utöver att de ska bryta normer?
För mig är det viktigt att gestalta kvinnor som inte är behagfulla och tillrättalagda utan som får vara fula, skitiga, elaka. Kvinnor som får vara allt en människa är, utan filter. Jag återkommer till temat att skenet bedrar och att allt inte är vad det ser ut att vara – och att vi därför måste se bortom ytan. Jag vill gärna underhålla när jag skriver, men jag vill att det roliga också har en mening. Öppenhet och nyfikenhet på det som är annorlunda är ett viktigt tema.
När på dygnet får du mest gjort och var skriver du helst?
Jag skriver helst hemma i soffan på rygg med datorn på magen och kaffekoppen på armlängds avstånd, allra helst i ensamhet eller med mina tysthetslurar på. Har två metalheads hemma, så tysthetslurarna var en mycket god investering. Jag är egentligen en morgonmänniska, men jag får mest gjort när jag har deadline, så bäst går skrivandet nuförtiden på kvällen när jag inser att jag måste komma vidare innan dagen är slut.
Vad är det bästa/sämsta med att skriva och vara författare?
Det bästa är när karaktärerna får eget liv och börjar hitta på en massa saker och överraskar mig. Ibland är de väldigt roliga. Och när läsare säger att de älskar mina karaktärer – då blir jag sentimental och gråtmild som om det gällde mina barn. Det värsta är att det är så otroligt ångestladdat och jobbigt att känna sig så dålig på att skriva. Jag är övertygad om att självkritiken fyller sin funktion, men den är väldigt jobbig att leva med. Det tycker min man också, ha ha.
Vad har du för drömmar och mål för ditt författarskap?
Jag vill i första hand utvecklas som författare och bli bättre. Jag vill inte skriva samma bok hela tiden utan göra nytt. Och nå fler läsare förstås. Att skriva bra är svårt, men att nå ut som författare är ingen lätt match heller, oavsett hur bra eller dåligt en skriver.
Hur ser det ut framåt? Har du några nya projekt på g?
Jag har precis lämnat min roman till tryck, så nu har tankarna kört igång med nästa. Det kommer bli en roman om kvinnorna i början av förra århundradet – kvinnor som min farmor som skilde sig från sin alkoholiserade och våldsamme make på trettiotalet när min pappa var fem och hans syster tre och ett halvt. Farmor gick upp klockan fyra på morgonen, förberedde och ställde fram frukost till barnen, åkte till sitt jobb som tidningsbud utanför stan innan hon gick till sitt vanliga jobb i ett storkök. Den sortens liv som de flesta av oss i Sverige inte har idag och som vi har glömt att en del människor har. Jag tror i alla fall att det blir den romanen. Eller så blir det någon av de andra som ligger och väntar på att komma ut.
Och till sist, vad är ditt bästa råd till någon som vill bli författare?
Det absolut viktigaste är att vara uthållig. Många säger att de har en hel bok i huvudet, men att bli författare handlar om att faktiskt klara av att skriva en hel bok. Ta reda på vad du vill med det du skriver – det kommer hjälpa dig när det tar stopp och blir jobbigt. Och våga ta hjälp. Det finns massor av bra skrivcoacher, lektörer och liknande som kan hjälpa dig med det du inte kan och också hjälpa dig utvecklas. Ge inte upp – bryt ihop och kom igen.
Kände inte till denna författare innan men blev riktigt lässugen! Bra intervju!!
SvaraRaderaVad roligt! :D Alltid kul att veta att jag hjälpt någon att hitta någon ny författare att läsa! :)
RaderaVäntar med spänning och lite upphetsning på Eva Rosengrens nästa roman. Föll pladask för hennes debut roman " En brasiliansk med svans. Humor , allvar , skratt och gråt och eftertanke. <3
SvaraRaderaVa kul! :D Jag fick precis hem hennes nya idag, ska bli spännande att läsa den! :D
Radera