Celephaïs handlar om Kuranes, en man som växt upp i rikedom men som nu bor själv och lever för att hitta världen Celephaïs i sina drömmar. Det är en väldigt fin, men sorglig berättelse. Han lever så mycket i sina drömmar att hela verkligheten blir tråkig och meningslös. Väldigt sorgligt, men ändå inte. Kuranes är lycklig där. Han lever och har det bra där, i sina drömmar.
Azathoth var väldigt kort, 2 sidor, och handlade om en man. Mannen fick vara med om en vandring genom de rymder till vilken världens drömmar hade flytt.
Mer än så kommer jag inte att skriva om handlingen, den är som sagt väldigt kort. Även den här berättelsen är väldigt drömmande och svävar ut från det vakna medvetandet.
Båda novellerna var väldigt bra, men jag gillar speciellt Celephaïs, mycket tror jag för att den var lite längre och jag kunde skapa lite mer av en relation till den. Samtidigt kan jag mycket väl läsa om Azathoth ganska snart, så de båda får väldigt bra betyg.
Det är Oskar Källner som har översatt novellerna och ni kan hitta dem på fafners hemsida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar