Klockan tickade irriterande sakta, men ändå för fort, på väggen. Hon suckade, la ner pannan på bordet och blundade hårt. Egentligen borde hon bara gå och lägga sig. Det skulle inte bli bättre av att hon satt här och våndades över något hon inte kunde förändra. Golvet kändes iskallt mot fötterna och hon förbannade sig själv för att hon inte hade några tofflor på sig. Snabbt sprang hon bort till sängen och hoppade upp i den. Imorgon var det dags att ge sig ut i skogen igen, det fanns inget annat val.
Hon kände den stinkande odören av avgaser när hon klev ut från sitt våningshus på morgonen. Fontänen som var i parken, på andra sidan huset, porlade alldeles för högt och hon kunde inte höra sig själv tänka på grund av alla bilar. Handen for upp i luften av ren vana och en taxi stannade till. "Flygplatsen" sa hon bara kort till chauffören. Han nickade och körde iväg. Det var lika mycket folk som vanligt och dofterna höll på att göra henne vansinnig. "Du väntade för länge" mumlade hon till sig själv. Det var fortfarande ingen fara för någons liv, men hennes huvud kändes som om hon hade varit ute och festat i flera veckor i streck.
När planet väl landade gick hon och hämtade ut bilen hon hade hyrt den kommande veckan. Hon slängde in sin grönblåa väska i framsätet och körde förbi Starbucks för en latte innan hon styrde bilen öster ut, mot vildmarken. Fyra timmar senare körde hon äntligen upp framför det lilla torpet. Hon gick runt det och öppnade alla fönsterluckor och inspekterade att allt var helt. De nyinstallerade solcellerna på taket fungerade precis som önskat och hon kunde ladda sin dator utan att behöva ta sig till närmsta by, som var över en timme bort. Männen som installerat dem blev väldigt förvånade, men klagade inte över avståndet när hon väl sköt till en liten bonus för besväret. Datorn krävdes för att kunna behålla jobbet när hon inte kunde vara i staden. Att vara borta i en vecka var egentligen lite överdrivet, men hon tyckte att det var lika bra att vara på den säkra sidan.
Hon tog de två hinkarna från bänken och gick ut till brunnen för att hämta vatten. En kopp te behövde hon. Magen kurrade. Och kanske lite mat. Hon tog upp hinkarna när hon kände något hårigt mot sitt ben. Den ena hinken föll i backen och hon slängde sig bakåt mot brunnen. Framför henne stod en katt och stirrade på henne som om hon var helt dum i huvudet. Hon borstade av handen mot byxorna och tog sedan upp den, nu nästan tomma, hinken. Hon fyllde sakta på den igen medan hon studerade katten och själv blev studerad. "Vad gör du här?" frågade hon sedan surt. "Du är inte min och det finns inte någon annan på flera mils avstånd."
Katten verkade inte förstå henne och hon tog sina hinkar och gick in. Katten sprang förbi henne i dörren och hoppade glatt upp och rullade ihop sig i soffan. Hon bara stirrade på den men var för trött för att göra något åt det.
Efter maten kände hon att det var dags. Hon hade städat upp efter sig och lagt in ny ved i spisen för att hålla huset varmt. Kläderna vek hon omsorgsfullt ihop och la på sängkanten och istället drog hon på sig sin gamla morgonrock och ett par tofflor. Katten låg fortfarande på soffan och hon låste dörren bakom sig och gömde nyckeln bakom en liten sten. Väl ute på baksidan la hon ifrån sig morgonrocken och steg ur tofflorna och slappnade av. Förändringen började direkt. Efter ett helt liv av förvandlingar kunde hon kontrollera det bättre än de flesta, men det gjorde fortfarande lika ont. Benen vred sig i onaturliga ställningar och hon kände hur huden vibrerade när pälsen trängde fram.
Månen sken på himlen och hon skakade kroppen, dags att sträcka på benen lite och kolla reviret.
Efter två dagar var hon tillbaka vid stugan igen och fumlade på sig morgonrocken och tofflorna. De låg precis där hon lämnat dem och katten jamade glatt när hon kom tillbaka. Maten hon lämnat var fortfarande inte slut och vatten fanns också kvar, konstaterade hon belåtet. Hon gick raka vägen till sovrummet, gjorde en markering på sin kulram och kröp sedan ihop i sängen. "Ytterligare en säker förvandling" mumlade hon och tänkte på hur hon traskat runt i skogen och jagat lite harar.
---------------------------------
En liten varulvshistoria blev det den här veckan. Häng som sagt gärna på själva eller lämna en liten kommentar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar